Ryggbesvär/sida 2

Diskussion/Sammanfattning.

Resultaten från denna undersökning styrker de påståenden som framkommit i bl.a. tidningen Hockey nr:3 1998 där Djurgårdens läkare dr. Gustafsson påstår att ishockeyspelare börjar i för tidig ålder med styrketräning samt med för tunga belastningar. Denna undersökning visar även att det finns brister i tekniskt utförande vid styrketräning vilket förmodligen ger problem från rörelseapparaten.

De spelare som uppgett problem från ländryggen har en stelhet samt trötthet i ländrygg som kan bero på överträning och/eller ensidig belastning samt teknikt fel utförd rörelse.
Svenska Ishockeyförbundet beskriver i kurslitteratur "Ishockeyspelarens fysiska träning" del 2 riktvärden vad en 15-17 åring bör klara i olika styrketräningsmoment. De moment som bl.a. beskrivs är styrkefrivändning, djupa benböj samt bänkpress. I åldersgruppen 15-17 år skall spelarna klara dessa övningar med tekniken i focus och där belastningens storlek skall ha en underordnad betydelse.

Denna undersökning visar att eleverna har kommit längre i sin träning vad beträffar belastning än vad som rekommenderas av ishockeyförbundet. Eleverna ligger på belastningar som motsvarar vad som rekommenderas vid seniorträning. Vår bedömning är att ryggproblem och även andra skador på rörelseapparaten kan komma från det faktum att träningen forceras innan teknik och mognad finns för denna typ av träning.
88% av denna grupp anser sig också ha dålig teknik vid styrketräning och då framförallt i momentet styrkefrivändning.

Undersökningen visar även att mycket av styrketräningen sker på spelarens eget ansvar vilket förmodligen leder till resultat fixering på bekostnad av teknikutveckling. För att undvika skador och samtidigt få en progressiv utveckling av spelaren bör denna typ av träning ledas av kunniga instruktörer samt följas upp kontinuerligt.

Vad beträffar träningsdos så tränar ishockeygymnasiet i Mora något mer än gymnasieeleverna i Gävle. Mora har ett upplägg med fler och kortare träningspass under försäsong. Under issäsong tränar Mora eleverna upp till 12 träningspass/vecka medan Gävle eleverna ligger på 6-8 pass/vecka.

Vad beträffar hoppträning så skiljer sig skolorna så till vida att i Mora genomförs ingen hoppträning under issäsong. Mora eleverna använder sig av belastning i form av sandsäckar i hoppträningen under försäsong.
Eftersom Gävle eleverna uppvisar fler problem från rörelseapparaten och då främst knäproblem samt genomför hoppträning under issäsong 1-2 ggr/månad är vår bedömning att med den durationen i träningen och om den utförs i uttröttat tillstånd dvs efter ispass ökar skaderisken markant och effekt/syfte med träningen uteblir.

Val av styrketräningsövningar är intressant och varierat och följer i stort de rekommendationer som finns i "Ishockeyspelarens fysiska träning" del 2.

Angående rörlighet så är den nedsatt för de elever som angett ländryggsproblem. Eftersom rörlighet är en av de grundkvaliteter som en ishockeyspelare bör vara bra i så konstaterar vi att eleverna från båda dessa gymnasieskolor lägger mycket lite tid på den träningen. Eftersom god rörlighet även är dokumenterat skadeförebyggande och en markant minskande faktor av
ländryggsproblem är det ett område som bör uppta träningstiden för ungdomar mer än vad denna undersökning visar.
Bil 4 övningsexempel på rörlighetsträning avpassat för ishockeyspelare.

På frågan har du haft ont i ryggen någon gång i ditt liv svarar 97% av eleverna från de båda ishockeygymnasierna ja . Eftersom vår uppfattning är att om den frågan ställs till olika grupper och åldrar så kommer % satsen att vara hög för alla grupper. Detta är nämligen ett mycket vanligt allmänt förekommande problem.
Som jämförelse svarar 91% av en grupp elitbandyspelare ja på denna fråga.

Träning på elitnivå ger förmodligen problem från rörelseapparaten oberoende på vilken sport man väljer. Det vi inom ishockeyn kan göra är att eliminera-minska skador genom noggrann uppföljning och genom att vi har kunniga ledare-tränare.
Elitsatsande ungdomar lägger ner mycket tid på sin idrott, tränar man 10-12 träningspass per vecka kan inte träningen vara oplanerad. Problem från rörelseapparaten är ofta resultat av felaktig träning som skall vara en signal till varje ledare att nu måste vi förändra upplägg i övningsval och mängd för aktuell spelare.