![]() |
|
|
Ryggbesvär/sida 2
Diskussion/Sammanfattning. Resultaten från denna undersökning styrker de påståenden som framkommit i bl.a. tidningen Hockey nr:3 1998 där Djurgårdens läkare dr. Gustafsson påstår att ishockeyspelare börjar i för tidig ålder med styrketräning samt med för tunga belastningar. Denna undersökning visar även att det finns brister i tekniskt utförande vid styrketräning vilket förmodligen ger problem från rörelseapparaten. De spelare som uppgett problem från ländryggen har en stelhet samt trötthet i ländrygg som kan bero på överträning och/eller ensidig belastning samt teknikt fel utförd rörelse. Svenska Ishockeyförbundet beskriver i kurslitteratur "Ishockeyspelarens fysiska träning" del 2 riktvärden vad en 15-17 åring bör klara i olika styrketräningsmoment. De moment som bl.a. beskrivs är styrkefrivändning, djupa benböj samt bänkpress. I åldersgruppen 15-17 år skall spelarna klara dessa övningar med tekniken i focus och där belastningens storlek skall ha en underordnad betydelse. Denna undersökning visar att eleverna har kommit längre i sin träning vad beträffar belastning än vad som rekommenderas av ishockeyförbundet. Eleverna ligger på belastningar som motsvarar vad som rekommenderas vid seniorträning. Vår bedömning är att ryggproblem och även andra skador på rörelseapparaten kan komma från det faktum att träningen forceras innan teknik och mognad finns för denna typ av träning. Undersökningen visar även att mycket av styrketräningen sker på spelarens eget ansvar vilket förmodligen leder till resultat fixering på bekostnad av teknikutveckling. För att undvika skador och samtidigt få en progressiv utveckling av spelaren bör denna typ av träning ledas av kunniga instruktörer samt följas upp kontinuerligt. Angående rörlighet så är den nedsatt för de elever som angett ländryggsproblem. Eftersom rörlighet är en av de grundkvaliteter som en ishockeyspelare bör vara bra i så konstaterar vi att eleverna från båda dessa gymnasieskolor lägger mycket lite tid på den träningen. Eftersom god rörlighet även är dokumenterat skadeförebyggande och en markant minskande faktor av Träning på elitnivå ger förmodligen problem från rörelseapparaten oberoende på vilken sport man väljer. Det vi inom ishockeyn kan göra är att eliminera-minska skador genom noggrann uppföljning och genom att vi har kunniga ledare-tränare. |
|