Jag såg en match för en tid sedan, en match där jag filmade och analyserade ”min” målvakt, men var nyfiken på den andra målvakten, dels för att han presterat bra i serien, dels för att jag inte kände igen namnet på honom.
Under uppvärmningen hade han ganska tydliga och förutbestämda mönster som han jobbade efter. Han uppträdde ”proffsigt” och visade attityd så jag fick ganska snabbt tanken: han ser ut som en amerikan eller canadensare i sitt sätt att vara på isen. Eftersom hans namn inte ger några direkta ledtrådar om detta noterade jag bara det och skrev upp att jag senare skulle kontrollera saken, nyfiken som man är.
Under matchen uppkom en situation på isen där jag hörde honom prata, visst: engelska.
I bilen på väg hem efter matchen tänkte jag: vad är det som utmärker en spelare som man genom att se hans uppträdande anar var han kommer ifrån? Det här har jag pratat med tränarkollegor om många gånger, exempelvis då en målvakt skall ”byta roll” i laget, från reservmålvakt till förstemålvakt, något som förhoppningsvis händer många målvakter, men ett steg som kanske inte är allt för enkelt att ta för alla. Just på grund av att han får en annan roll och bör ha en annan attityd till den nya rollen. Det ställs olika krav och det förväntas en annan attityd som förstemålvakt än som ”reserv”.
Vad menar jag med attityd?
En målvakt kan med hjälp av sitt uppträdande visa att han är förstemålvakt, han kan visa med sitt kroppsspråk att han har bra självförtroende, han visar sitt eget lag trygghet och säkerhet, samtidigt som han inger respekt hos motståndaren. Målvakten kanske inte alltid har så bra självförtroende som han ger sken av, om inte så kan han i vart fall uppträda som om han hade det.
Självförtroendet ligger hos varje individ att bygga upp, visst omgivningen har en inverkan, men det är bara du själv som person som bestämmer över dina egna tankar, och det är dina tankar som påverkar ditt självförtroende, eller självkänsla.
Någonting jag skrev i början av texten var att denna amerikan hade invanda mönster och aktioner som han gjorde, ensam eller med skytt, han tog ett visst antal skott för att sedan spurta med några snabba skär upp mot blålinjen. Detta ger också en stärkt känsla för sig själv och sin uppgift, målvakten gör det som han vet är viktigt för just honom för att känna sig väl förberedd styr han detta helt själv. Sen vad de förberedelserna är för några är helt upp till varje målvakt att hitta.
Attityden hos reserven då?
Reservmålvakten skall inta och sköta sin roll så bra som möjligt, han skall ge det han kan ge laget i matchen dvs energi, peppa och ge feedback till sina medspelare, han skall göra sitt bästa under uppvärmning och uppträda på ett sätt som hjälper medspelarna att ha en proffsig inställning.
Just proffsig inställning tror jag att det handlar om i grund och botten. Det är en sak vi kan lära från många av de utländska stjärnor som vi har på gästspel i årets elitserie och allsvenska. Målvakten har ett jobb att utföra, det gör han på ett så bra sätt som möjligt. En hel del gånger under åren har jag mött målvakter som gnäller på tränare, för att de inte får sina chanser eller beklagar sig på annat om det inte går deras väg. Vem hjälper det (att gnälla)? Gör jag inte ett bra jobb på min arbetsplats, kommer jag inte att få nytt jobb (förstemålvaktens) om inte spelare och ledare runt laget tycker att jag är en kanonkille som alltid ligger i och gör mitt bästa i varje situation. Tänk om det vore så på en ”vanlig” arbetsplats, det är synd om mig för jag får inte göra det jobb jag allra helst av allt vill göra, men jag är inte beredd att vidareutbilda mig eller satsa för att nå dit, jag vill bara tjura…
Jag skall också säga att jag mött målvakter som jag beundrat för att dom jobbat vidare, haft inställningen att ”jag blir ju bara sämre om jag inte tränar på ett bra sätt”. Dessa har jag blivit imponerad av, men egentligen, varför det? Dom gör det som är självklart, men dessvärre är det ganska ovanligt, och jag tror att det är därför jag har regerat på det.
