Sida 2
Genomförande
Hur bra planerad träningen än är så kommer det praktiska genomförandet att ha den största betydelsen för vad resultatet blir. Sträva efter att skapa en stimulerande och utvecklande miljö. Det bidrar automatiskt till att spelarna blir motiverade och tillsammans med tränaren tar ansvar för att alla övningar utförs riktigt och med rätt intensitet.

Utvärdering
Det är viktigt att hela tiden utvärdera och reflektera över träningsutvecklingen. Tränar vi på rätt moment? Utvecklas spelarna? Är spelarna stimulerade? Diskutera gärna förslag och ideér med andra ledare. Ett tips är att be spelarna skriva en träningsdagbok som tar upp: vad jag har tränat på, vad var roligt/tråkigt, vad lärde jag mig etc för att stämma av om du som ledare uppfattar samma saker som spelarna. Det är ju faktiskt de som ska utvecklas och bli bättre!

Ett annat tips för att få hjälp med upplägg och övningar är att fråga spelarna idrottslärare om träningsråd. De har ofta en väldigt bred kompetens samt många förslag till träningsmoment och övningar som de kan låta dig som ungdomstränare ta del av.

Vad skall man träna på?
Att nivåanpassa träningen innebär att du som ledare utgår ifrån spelarnas mognads- och kunskapsnivå. Det är det som avgör vilka övningar du ska planera in i träningen. Man kan säga att träningslära handlar om att förstå vilken nivå de aktiva befinner sig på och vilken nivå som är bra för just dem.

Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen följer ett särskilt mönster och att utvecklingstakten är olika hos alla. Det kan skilja upp till 5 år i mognad mellan olika spelare trots att de är lika gamla. Därför är det också viktigt att du tar hänsyn till hur den enskilde spelaren utvecklas och inte jämför alla spelare efter samma mall.

Vi brukar dela upp en spelares utvecklingsfaser i tre delar:
- Åren före puberteten
- Puberteten
- Åren efter Puberteten

Åren före puberteten
Dessa år brukar vi även kalla för motorisk guldålder, vilket innebär att spelarna är mycket mottagliga för att lära sig olika former av motoriska färdigheter. Därför bör träningen inriktas mot:
Koordinationsövningar:
- Kombinationsmotorik, t.ex. puckföring samtidigt som man springer.
- Balans, t.ex. gå balansgång på bom och jonglera.
- Rörelseprecision, t.ex. skotträning vid skottrampen.
- Frekvens, t.ex. hopprep, dribbla med träkula/boll.

Puberteten
Åren under puberteten brukar vi kalla för uppbyggnadsstadiet. Under den perioden är det viktigt att träna allsidigt och träningen ska fördelas ganska jämnt över de fem fysiska grundegenskaperna.


Exempel på vad man kan träna:
- Rörlighet: Stretching
- Uthållighet: Bollspel, inline, löpning
- Snabbhet: Tävlingar och stafetter med korta sträckor och riktningsförändringar
- Styrka: Cirkelträning med den egna kroppen som belastning
- Koordination: Hinderbana

Efter puberteten (prestationsstadiet)
Åren efter puberteten stabiliseras motorik och fysik. Ungdomarna är nu mycket mottagliga för fysisk träning och en fördjupad specialisering kan börja. Träningen bör inriktas mot ishockeysnabbhet. Ishockeysnabbhet innebär att träningen blir mer specifik, vilket innebär att inriktningen ligger mot att utveckla:
- Skridskosnabbhet: T.ex snabbhetsträning 10-20 meter, benstyrka, frekvens
- Aktionssnabbhet: T.ex skotträning vid skottramp, tempoväxlingar i agerande med klubba och boll
- Handlingssnabbhet: T.ex olika former av bollspel

Skrivet av: Ulf Engman och Magnus Hävelid