Regeringen har beslutat om en gymnasiereform som träder i kraft hösten 2011. Reformen innebär en del förändringar för ämnet specialidrott i gymnasieskolan. En förändring är att skolverket/skolinspektionen måste ge formellt tillstånd till de skolor som skall ge utbildning i ämnet specialidrott efter att Specialidrottsförbundet (Svenska Ishockeyförbundet) tillstyrkt certifiering. Utbildningen benämns Nationellt Godkänd Idrottsutbildning (NIU) och omfattar 400 poäng av totalt 2500 poäng i en gymnasieexamen. På vissa orter kan det bli aktuellt att läsa utökad studiekurs utöver 2500 poäng för att öka utrymmet för specialidrott på schemat.
Begreppen regional och lokal auktorisation har utgått och Svenska Ishockeyförbundet har beslutat att inte vara med i riksidrottsgymnasiesystemet. De gymnasier som certifieras av Svenska Ishockeyförbundet och får skolverkets tillstånd att bedriva NIU-utbildning kommer att benämnas elitishockeygymnasier.
I dagsläget är 33 gymnasier certifierade som elitishockeygymnasier och har erhållit skolverkets tillstånd att bedriva NIU-utbildning. Av dessa är 4 st flickishockeygymnasier.
Det har länge varit oklart om vilka förutsättningar som kommer att finnas att lokalt arrangera alternativ till elitishockeygymnasier med NIU-utbildning. Som det är i dagsläget så finns det 2 huvudalternativ som är möjliga.
1. 200 poäng inom individuella valet samt utökad studiekurs 100 poäng = 300 poäng
2. 200 poäng inom individuella valet med ett generöst utlägg av antalet undervisningstimmar
Inom individuella valet finns det två valbara kurser som kan användas.
- Idrott och hälsa 1 - specialisering á 100 poäng
- Idrott och hälsa 2 - specialisering á 100 poäng.
Härutöver kan rektor bevilja utökad studiekurs för de elever som förväntas klara av det med exempelvis 100 poäng och därigenom skapa ytterligare utrymme för att läsa specialidrott.
Härigenom skapas utrymme för att läsa 300 poäng ungefär som det ”gamla” upplägget med Specialidrott A och B (alt 1 ovan).
Ett bra upplägg är att lägga ut ca 130 timmar på Idrott och hälsa 1 – specialisering och ca 80 timmar på Träningslära 1 och läsa dessa kurser parallellt under åk 1 och 2. Träningslära 1 kan läsas mer i slutet av åk 1 och 2 när det inte finns tillgång till is. I åk 3 erbjuds kursen idrott- och hälsa 2 – specialisering som utökad studiekurs 100 poäng, ca 90 timmar=2 tillfällen/vecka.
Nämnda kurser är inte exakt desamma som man läser på NIU-utbildningen, men ligger ganska närma.
Om man inte vill använda möjligheten till utökad studiekurs är ett alternativ (2 ovan) att vara generös med antalet timmar som läggs ut på specialiseringstimmarna. Lägger man 125 timmar/kurs disponeras 250 timmar att fördela på ca 105 veckor utslaget på 3 år, vilket motsvarar 2 pass/vecka.
Här måste man lokalt besluta vilken väg som är att föredra, vilka program som skall vara valbara tillsammans med det lokala ishockeygymnasiealternativet samt hur det schematekniskt skall lösas.
Det är dock viktigt att specialidrott kan erbjudas under alla 3 åren för att det skall vara ett intressant alternativ och komplement till NIU.
Kjell-Åke Gustavsson
Ishockeygymnasieansvarig
